Finnas det någon känsla som är bättre än att vara glad för någon annans skull? Tror inte det!
Jag är glad för två av mina vänners skull, och bara tanken på det gör mig varm i hela kroppen och ger mig ett leende på läpparna. Att man kan vara glad för någon annans skull och att själv må bra av det, känns helt fantastiskt.
Vi tänker alldeles för mycket på oss själva jämnt, hur vi själva har det och mår. Så fort det händer något skoj eller positivt för någon annan så måste folk alltid trycka ner deras glädje. Det är bara för man känner avund, man vill ha det som de personerna har. Men varför ska det behöva vara så? Varför kan man inte bara vara glad för deras skull, att det går bra.
Kommentarer
Skicka en kommentar