Ny syn på småbarnsföräldrar

Har fått mig en helt ny syn på att vara småbarnsförälder. Har nu mera full förståelse för hur krävande, och mycket tid det faktiskt tar. 

Sa till mig själv innan Leo föddes att jag Inte skulle bli en sådan mamma som bara gå runt i mjukiskläder och ser allmänt trött och sliten ut. Och de där typiska kommentarerna som "Vad gör du hela dagarna när du bara gå hemma?"

Leo är nu prio ett och därefter kommer hundarna. Så tiden räcker liksom inte riktigt alltid till till mig själv, med att sminka sig och fixa håret. Och när man bara gå hemma så är det bekvämast att ha mjukisbyxor eller tights.

Och vad man gör hela dagarna.. Jag har inga problem med att få tiden att gå, tvärtom skulle ibland behöva några extra timmar för att hinna med mer.

Morgonen går åt att mata, tvätta och klä på Leo för att sedan söva honom igen. Hundarna ska ha sig en promenad och där efter duschas varje morgon. Har jag tur så sover Leo fortfarande så att jag kanske hinner äta lite frukost, igår blev kl 13.00 och idag hann den bli 12.00 innan frukosten hanns med. För sover Leo inte så är det dags för matning igen och därefter gos. Han vill gärna ligga på bröstet och bara mysa lite, få känna av vår närhet. Vilket är såå mysigt, men man får inget gjort! Då han har en tendens till att kräkas så går tvättmaskinen på högvara, fasligt springande med all tvätt som blir. Då är man tacksam över att man bor i hus och inte i lägenhet. Igår påbörjade jag städning. Dammade över och nedervåning, städade båda badrummen och köket. Och idag har jag dammsugit och torkat golven. Allt tar mycket längre tid, då man ständigt blir avbruten. Som tex detta blogginlägg har tagit mig nästan fyra timmar att skriva. Hann inte mycket mer än att söva Leo fören han började gråta. Otröstlig. Så fick bli en långpromenad i vagnen, där han somnade som en stock. Så  när vi kom hem passade vi på att kasta i oss lite mat, hann inte mer än att svälja fören Leo vaknade och var hungrig.
Full sysselsättning när han är vaken och sover han så försöker jag att hinna med så mycket som möjligt här hemma.

Så ja, dagarna går. Utan problem! Och saker och ting tar tid, mer än vad jag kunnat ana.