Djursjukhuset

Pumba började gå konstigt, och pep när han gick i trapporna. Hans pigga och glada jag försvann, ingen energi alls. Blev bara värre, till slut kunde han inte gå i trapporna alls och skrek så fruktansvärt när man tog i honom. Så var bara till att ringa in till Djursjukhuset för att boka en tid, passade även på att boka till Misan som har problem med tänderna. 

Klockan 08.00 hade vi tid och Misan ropades upp. Vi fick följa med veterinären, fick sedan lämna över min lilla ögonsten och hu vad det kändes i hjärtat, även att jag visste att de bara skulle kika på hennes tänder. Tillbaka ut i väntrummet med Pumba, där vi snart skulle ropas upp. Veterinären såg snabbt att något var fel, både på hans gång och hållning. Hon klämde och kände och mattes lilla kille skrek till. Så fick bli röntgen, där felet hittades. Var en stor knuta på ländryggen, hon förklarade att man kan jämföra det med att han har stelopererat sig själ. Och innan detta är läkt så gör det himla ont, men varför det blir så kunde hon inte förklara. Medicin, vila och rehabilitering så ska han förhoppningsvis bli som vanligt. 

Fick lämna Djursjukhuset med Pumba, så skulle de höra av sig när jag var välkommen att hämta Misan.

I väntan på att Misan skulle bli klar åkte jag och Pumba över till Öland. Tog en promenad ner till havet och bara myste. Jag doppade fötterna och Pumba tog sig ett dopp. Sen satt vi och bara njöt av solen med havet som utsikt. 

Klockan 15.00 var vi på plats igen för att hämta hem Misan. Att det var illa i munnen visste jag, men inte hur illa. Så fick bli medicin till henne med och blötmat, då stackarn knappt några tänder har. 

Aldrig roligt när de fyrbenta blir sjuka eller har ont. 

Måste tacka min mamma och henne man som ställde upp på mig och hundarna. Lät mig sova över hos er, körde mig till och från veterinären och fick tillbringa hela dagen hos er. Och fick även skjuts hem efter allt. Ni är guld värda!! Utan er hade detta inte vart möjligt.